det här var droppen

Ge mig styrka, en styrka så att jag orkar med detta, just nu vill jag bara att en liten söt ängel kommer och fixar det, så att jag slipper, men jag vet att den enda som kan göra något är jag, men vart ska jag få kraften av ? när jag själv redan mår skit rentutsagt. eller vist jag är världens lykligaste men som har ont i hela kroppen och bara är så in i helvetes j*vla sur.
att du inte kan se, att du är så inne i ditt. jag tycker så synd om dig, o jag vet att de bara är jag som kan få dig till att inse. men nu orkar jag inte vara snäll längre, nu orkar jag inte säga det på ett snällt sätt, det har ju inte hjälp ett j*vla piss.  Men nu är jag inte den snälla längre. du måste få tummen ur röven och inse. jag finns här och det kommer jag alltid att finnas, bara du lyssnar på mig...  för jag orkar inte annars..


Denna helgen blev inte ritkigt som förväntad, vill bara glöma, vill bara att allt ska bort ifrån mig, men alltid så kommer det upp på nytt. fast man lär ju sig vad man ska göra i situationerna men de är då inte roligt. alltid jag orkar inte, vad är de man säger har det en gång hänt kommer man aldrig ifrån det? nu vill jag bara ha semester, jag har ingen ork.




JOHANNA


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0